Möt Jonna Bornemark

Mot horisonten med förtröstan och gott omdöme

– Jag får ofta höra att jag sätter ord på det som människor har upplevt och tänkt.

Det säger Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon väckte stor uppmärksamhet med boken Det omätbaras renässans, en skarp vidräkning med idén om att allt i vårt samhälle kan systematiseras, vägas och mätas in i minsta detalj. I uppföljaren Horisonten finns alltid kvar fortsätter hon på samma tema, nu med fokus på det bortglömda ordet omdöme.

Namn: Jonna Bornemark
Ålder: 47
Bor: Radhus i Huddinge.
Bor med: Mina tre barn, min pappa, två hundar och två tamråttor.
Gör: Professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Läser: Alldeles för lite. Just nu Meeting the Universe Halfway av Karen Barad.
Lyssnar på: Nina Simone.

Det börjar med ett filosofiskt samtal och slutar lite oväntat. När intervjun är över vill Jonna Bornemark gärna visa sina två tamråttor Trasan och Trico som bor i en stor bur på övervåningen, när de inte vandrar runt på egen hand under sängar och i garderober.

– De är väldigt sociala och trevliga, vill du klappa, frågar Jonna Bornemark och vips står man där med anteckningsblocket i ena handen och en tamråtta i den andra.

– Jag har funderat mycket på varför jag är så fascinerad över den ordlösa kommunikationen med djur, säger hon.

Ett par timmar tidigare har vi slagit oss ner vid köksbordet i radhuset i Huddinge söder om Stockholm. Förutom de två tamråttorna delar Jonna Bornemark bostad med sina tre barn, två hundar och sin far. Pojkvän och ponny finns i närheten.

I köket ligger prylar lite här och där i ett slags oordnad hemtrevlighet. Te med honung serveras och Jonna Bornemark konstaterar att hon nog kommer att bli lite trött på sin egen röst innan dagens slut. Flera intervjuer är inbokade och i kväll väntar panelsamtal på Kulturhuset inne i Stockholm.

Medieuppmärksamhet och offentliga framträdanden är kanske inte något man förknippar en professor i filosofi med. Men nu är det är lanseringsdags för nya boken och dessutom har Jonna Bornemark på senare år fått lite av kändisstatus.

– Mitt forskningsfält berör ju många människors vardag, och dessutom har jag inget emot att stå på scen.

Klassiska frågor

Vad är kunskap och vad är förnuft? Klassiska filosofiska frågor som även intresserar Jonna Bornemark. Men hon är knappast en akademiker som vill stänga in sig mellan bokpärmarna.

– Filosofin ska inte sitta i ett elfenbenstorn. Jag gillar att prata filosofi med alla.

Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans från 2018 blev läst och uppskattad i breda kretsar. Många kände igen sig i beskrivningen av det moderna arbetslivet, där vi drunknar i manualer, statistik och policydokument, medan själva kärnverksamheten får allt mindre resurser och förlorar i status.

Jonna Bornemark är kritisk mot detta sätt att organisera vårt arbetsliv, där New Public Management i ett par decennier varit normen. Enkelt uttryckt går modellen ut på att styra genom mätbara mål, kvalitetsindikatorer, granskning och detaljerade arbetsrutiner. Detta ”kontrollbegär” får enligt Jonna Bornemark helt absurda konsekvenser – lärare som inte har tid att undervisa elever, läkare som fyller i papper i stället för att möta patienter.

– Jag säger inte att vi ska sluta mäta, men vi ska göra det med omdöme. Vi ska inte bli slavar under manualerna.

Riktig kunskap

En annan, kanske inte lika uppenbar, konsekvens av New Public Management är att enbart det som kan vägas och mätas erkänns som ”riktig” kunskap. Allt som inte ryms i en tabell försvinner från synfältet.

– Vi har tappat kontakten med den praktiska klokheten, och den värderas inte heller särskilt högt i vår tid. En förskollärare som vill göra karriär måste lämna barnen och bli administratör. Skrivbordsarbetet drar alltid det längsta strået.

För Jonna Bornemark har frågan också politisk innebörd. Hon är uppvuxen i Sundbyberg, och folkrörelsetanken fick hon med sig från start.

– När jag ser hur lågt en undersköterskas arbete värderas, då hugger det tag i något slags klassperspektiv hos mig.

Horisonten flyttar sig

Den nya boken Horisonten finns alltid kvar har underrubriken Om det bortglömda omdömet. Här står människans syn på kunskap i centrum. Jonna Bornemark menar att vår tids besatthet av att ha svar på allt, gör att vi sorterar bort stora delar av verkligheten. I stället borde vi odla och utveckla vår förundran inför vad vi inte vet. ”Förundran är inte okunnighet, utan vetande om vad jag inte vet”, skriver hon i boken. Titelordet horisonten är valt med omsorg.

– Jag tycker mycket om det ordet. Jag kan åka mot horisonten och gå i land på en ö och utforska den, men då har horisonten förflyttat sig längre bort. För mig är det en bild av att världen alltid är större än vårt tänkande och vår kunskap.

Historia och samtid

Att knyta samman historien med samtiden fascinerar Jonna Bornemark. Två till synes helt skilda perspektiv ligger till grund för den nya bokens resonemang.
Det ena är filosoferna Nicolaus Cusanus och Aristoteles. Cusanus levde på 1400-talet och skrev om människans förhållande till det vi inte vet. Han var lite av en mystiker som såg de medvetna icke-vetandet som en tillgång i varje människas liv. Det som gäller här, är inte att leverera snabba svar på allt, utan hålla sinnet öppet och ta emot det oväntade med nyfiken förundran.

– Tvärt emot vad som gäller i vårt samhälle, där vi får ångest av frågor utan svar, konstaterar Jonna Bornemark.

Aristoteles kunskapsbegrepp rymmer många aspekter. En av de förbisedda är fronesis. På svenska brukar det översättas till klokhet. Fronesis kan även kopplas till att praktiskt kunna utföra något, där inte målet utan själva handlingen i sig är det centrala. Särskilt i omvårdnadsyrken krävs fronesisk kunskap, eftersom ingen människa och situation är den andra lik.

Detta leder fram till det andra perspektivet i boken. Det är Jonna Bornemarks möten med hundratals yrkesarbetande studenter på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.

– Jag har undervisat undersköterskor utan högre akademisk utbildning. Men det är inte jag som står för kunskapen, utgångspunkten är deras konkreta erfarenheter. Jag bidrar med historiska och filosofiska perspektiv. Det är ett annorlunda och värdefullt sätt att arbeta på.

Värdefullt, just för att Jonna Bornemark får syn på det många bär på, men få lyssnar till. Själv har hon stor respekt för denna praktiska kunskap och är märkbart frustrerad över att den är så lågt värderad.

Omdömet kan inte fångas

Här kommer omdömet in i bilden. Ordet är medvetet valt.

– ”Gott omdöme” ger positiva associationer, alla vill ha ett gott omdöme.
Men inte heller omdömet låter sig fångas i manualer och floskliga värdegrundsdokument. Det är inte heller ett karaktärsdrag, menar Jonna Bornemark. Vi kan alla utveckla vårt omdöme. Men hur då? Återigen hamnar vi i arbetslivet.

– Det kan ske genom samtal där kärnverksamheten står i centrum. Det finns hundra sätt att duscha en dement person, och för att göra det på rätt sätt i varje situation behövs just omdöme.

Samtal om sådan vardagsnära kunskap – där förnuft och känsla samspelar – kan stärka människors insikt för vad som är rätt vid varje specifikt tillfälle. Omdömet utvecklas! Fler sådana samtal behövs, där inte minst chefer lyssnar och handlar utifrån vad de hör, anser Jonna Bornemark. Men de måste föras med insikten om att inget i livet kan ”säkerställas” till 100 procent.

– Säkerställa är ett ord som är typiskt för vår tid. Ett uttryck för vår vilja att kontrollera allt. Och då är vi tillbaka till rädslan för den främmande horisonten. Till vårt behov att krampaktigt slå fast hur det är och ska vara.

Intresset för Jonna Bornemarks böcker och tankar tyder ändå på att nya perspektiv håller på att öppnas.

– Men det tar tid att vända en atlantångare.

Jonna Bornemark associerar

Julen: Kan vara mysigt.
Politik: Absolut. Filosofi är politik.
Putin: Suck.
Studiecirkel: Måste återerövras.
Hundar: Kroppslig kommunikation. Nödvändighet.
Ålderdom: Jag vill bli gammal när jag blir gammal, inte före det.

Citerat från Horisonten finns alltid kvar

”Vill du få syn på samtiden, lär känna en annan tid.”

”Så vad gör läkare och lärare när de inte träffar sina elever och patienter? … De fyller i digitaliserade dokumentationer, kvalitetsregister, checkar av mot riktlinjer, i korthet gör de sig granskningsbara.”

”Förundran hänger ihop med en kunskapandets njutning, en njutning som är viktigare än att veta det ena eller det andra.”

Ur Cirkeln nr 4 2020.